Den traditionella konsten att skriva haiku (japansk kort poesi) började först med buddhistiska munkar i Japan och har nu spridit sig över hela världen. Den spirituella konstformen betonar att det är i ögonblicket, med kortheten i dikten (bara tre rader) en återspegling av Zen-buddhistisk filosofi. Här är 12 japanska haiku som reflekterar över de centrala elementen i Zen-buddhismen.
Gammal damm
Den mest kända haiku i Japan är Bashos ”gamla damm”,
"Gammal damm
En groda hoppar in -
Ljudet av vatten ”
Matsuo Basho (1644-1694), en japansk poet från Edo-perioden återspeglar perfekt Zen-buddismens spiritualitet med sin haiku. Dammens stillhet representerar ett tillstånd av tystnad och enhet med naturen, tystnadens brytning med grodan som hoppar in och ljudet av vatten representerar en händelse, ett ögonblick av upplysning.
Groda i dammet © Brian Crawford Flickr
Den första kalla duschen
En annan berömd haiku från Basho, “Den första kalla duschen
Till och med apan verkar vilja
En liten stråstrå ”
Denna haiku är en personlig upplevelse som speglar årstiderna. Vinterens första kalla dusch är alltid den svåraste även för djuren som vi delar världen med.
Japanska makaker i Jigokudani Yaen-koen i Nagano © MarPa87 Flickr
På en bladfri gren
En annan berömd Basho haiku, ”På en bladfri gren
En kråka vilar -
Höstens nattfall ”
Traditionell haiku skrevs om naturen. Den här uttrycker tanken att om vi är upptagna med att oroa oss för problem eller tänka på i morgon, kanske vi inte tar oss tid att ens märka de saker som händer nu.
Kråka på bladfri gren © Steve Baker Flickr
Jag skriver, raderar, skriver om
Hokushi var en annan berömd Edo Period (1603-1868) japansk haiku poet.
”Jag skriver, raderar, skriver om, Radera igen och sedan
En vallmo blommar ”
Denna haiku visar att vi alla är mänskliga och gör misstag. Vi måste acceptera vår gemensamma mänsklighet - ett av stegen på vägen till transcendens. Det återspeglar också våren och den bräcklighet i världen som vi lever i.
En vallmo blommar © Susanne Nilsson Flickr
Gästens snö
En tradition bland Zen-munkar var att skriva en sista haiku när de skulle gå bort från detta liv till nästa. Denna haiku av Gozan skrevs av honom vid en ålder av 71 år 1789.
”Gästens snö
Det föll som körsbärsblommor
Är vatten igen ”
Det visar livets cirkel en populär tro på Zen-buddhismen. Det har också den metaforiska innebörden av förbigående liksom de körsbärsblommorna som varar en vecka, och snö smälter nästan omedelbart efter beröring av marken.
Cherry Blossom Snow © lensonjapan Flickr
Vad är det bara en dröm?
Denna berömda haiku av Hakuen återspeglar körsbärsblommorna på våren och hans liv.
”Vad är det bara en dröm?
Blomningen också
Varar bara sju cykler ”
Denna haiku hänvisar till sju dagars liv i körsbärsblomman (sju cykler), som också återspeglar de sju decennierna av hans liv, då han dog 1806 i åldern av sextiosex.
Cherry Blossoms © MiNe Flickr
Längs denna väg
En annan berömd haiku från Basho, ”Längs denna väg
Går ingen, I höstkväll ”
Denna haiku återspeglar många viktiga buddhistiska element med ett av de mest framträdande är känslan av ensamhet. Vi är alla ensamma på denna väg genom livet som så småningom leder till döden (höstkvällen).
Lonely Road © taymtaym Flickr
En värld av dagg
Issa (1763-1828), en japansk poet och buddhistisk präst betraktas som en av ”The Great Four” haiku-mästare i Japan.
“En värld av dagg, Och inom varje drog
En värld av kamp ”
Denna haiku återspeglar Issa personliga kamp med smärta, han skrev den efter förlusten av sitt förstfödda barn strax efter födseln, samt döden av hans dotter mindre än två och ett halvt år senare.
Förråd där Issa bodde i Nagano © Wikimedia Commons
Trots att jag är i Kyoto
En annan berömd haiku från Issa, “Även i Kyoto, Höra gökens gråt, Jag längtar efter Kyoto ”
Denna haiku har en modern känsla för den, men beskriver ändå en väsentlig truism om livets natur. Det handlar om minnet och nostalgi av en välkänd plats som vi känner oss knutna till. Känslan av vidhäftning kan orsaka lidande och smärta när vi är borta från den plats vi älskar eller om den platsen har förändrats för mycket.
Jag längtar efter Kyoto © Edson Chilundo Flickr
I krokar och hörn
Buson (1716-1784), en japansk poet och målare anses vara Edo-periodens största poeter (1603-1868).
”I varje hörn och hörn
Kalla rester:
Plommonblommor ”
Denna haiku återspeglar en förändringsperiod, vinterkylan avtar när plommonblommorna börjar blomma. Trots att våren snart är på väg, kvarstår vinterkylan fortfarande i alla små skuggiga fläckar och hörn och håligheter.
Plommonblomningar © Zengame Flickr
Jag biter en persimon
Shiki (1867-1902), en japansk poet och författare under Meiji-perioden (1868-1912) betraktas som en viktig figur i utvecklingen av modern haiku-poesi.
”Jag biter en persimon
Klockorna avgör
Horyu-ji-templet ”
Denna haiku skrevs på väg till Tokyo efter att ha stannat av Nara. Det är hans mest kända haiku och ger intrycket av en lugn och fridfull scen under senhösten där Shiki tar en vila i trädgården vid Horyu-ji-templet.
Horyu-ji-templet i Nara © Richard, njut av mitt liv! Flickr
