Som en del av serien "20 litterära översättare under 40" intervjuade vi den spanska litterära översättaren Heather Cleary.
Specialiserat sig på: modern och modern latinamerikansk litteratur
Senaste översättningar: Poems to Read on a Streetcar av Oliverio Girondo (Argentina); The Dark av Sergio Chejfec (Argentina)
Extracurricular: Medstiftade Buenos Aires Review
Läs: ”Bland de döda” en novelle av den kubanska författaren Ernesto Hernández Busto
Vad översätter du för närvarande?
Boken jag jobbar med just nu är den mexikanska författaren Martín Solares Don't Send Flowers, en politiskt kunnig narco noir i den fiktiva staden La Eternidad, mot bakgrund av poliskorruption och kartellvåld. Jag har haft en fantastisk tid att utforska rytmer och svängningar för den här typen av skrift, särskilt för att romanen bryter med konventionerna om detektiv fiktion på några intressanta sätt. Efter det går jag till den mexikanska författaren Mario Bellatins Mrs Murakami's Garden for Phoneme Media och den argentinska författaren Roque Larraquys Madrivore för Coffee House Press.
Vilket tillvägagångssätt eller förfarande tar du när du översätter?
Det varierar från bok till bok: ibland läser jag först en översättning (jag ser fram emot Larraquy, som kommer att ge mig en ursäkt att gräva djupt in i den konstiga världen av Cesare Lombroso, grundare av den italienska positivistskolan kriminologi), andra gånger hoppar jag rätt in. En sak jag alltid gör är att försöka ta reda på vilken typ av utrymme boken upptar i sitt litterära ursprungssystem och sedan återskapa det så bra jag kan genom en mycket vetenskaplig process med triangulering. Om det är fiktion, jag letar efter andra verk som boken kan vara i konversation med, genekonventioner antingen antar eller eschews; om det är facklitteratur, försöker jag fastställa dess argumentationsstil, formalitetsnivå och så vidare. Så småningom får du något som en ram för att flytta hela saken. Denna process är lite mer känslig när jag handlar med poesi, även om jag inte prenumererar på att poesi är radikalt annorlunda än prosa när det gäller översättning, och verkligen inte att den är oöversättbar. Allt är oöversättligt - det är det som gör det här roligt.
Vilka typer av verk eller regioner graviterar du mot?
Som både läsare och översättare älskar jag böcker som är knutiga och mörka på något sätt; om det finns ett ögonblick eller två av torr humor där, desto bättre. Dessa är naturligtvis inte hårda och snabba regler; några av mina favoritöversättningsprojekt har inte haft något att göra med den här beskrivningen.
Vem eller vad är några oöversatta författare eller verk som du vill se på engelska? Varför?
Norah Lange! Hon var känd för sin subtila, spetsiga poesi och prosa, liksom för att hävda sig i det traditionellt manliga rummet i den avantgardistiska litterära scenen i Buenos Aires på 1920- och 30-talet; hon har dock överskuggats i den historiska skivan, men av män i hennes krets (em, Borges). Hon var också gift med Oliverio Girondo, en poet som jag har studerat och översatt i åratal, så du kan säga att hushållet har blivit lite besatt av mig.
Vad är några av de mer intressanta litterära utvecklingen som händer i språket eller regionen du översätter från?
Fältet är lite för stort och mångsidigt för att kunna göra några allmänna uttalanden, men det har funnits några riktigt intressanta biopolitiska nyligen: Jag tänker på Martín Felipe Castagnets Bodies of Summer (tr. Frances Riddle) och Samanta Schweblins Fever Dream (tr. Megan McDowell), som både är omöjligt att klassificera och väsentlig läsning.
Vad är den senaste översättningsutmaningen du mötte?
Försöker göra galna gangstermonikers ljud hotfulla på engelska.
